Min pappa är ett marsbarn. Ja, ingen utomjording alltså, han råkar bara vara född i mars. Och fyller man år får man en födelsedagspresent från sin dotter.
Pappor i allmänhet kan vara svåra att ge presenter. De har liksom allt de behöver. Och det de inte har är sådant jag aldrig skulle ha råd att köpa ändå. Därför passade det extra bra att jag just lärt mig göra fina boxar när det började närma sig födelsedag.
När man öppnade boxen låg något annat fint däri. En liten kärleksförklaring.
Det började som ett litet skämt med att pappor alltid får strumpor eller slipsar i present. Det är ju så dötrist, det tycker väl papporna också.
Därför tänkte jag att jag som en hyllning till alla stackars pappor som får fula strumpor skulle sätta mig och brodera ett par vanliga svarta strumpor så att de blev riktigt tjusiga. Lägga ner mycket tid och kärlek på att göra dem specifikt till just min fina pappa.
Och som en ögonblinkning till barndomens presenter som bestod i ett oräkneligt antal teckningar fick de några skrivna ord också.
Far är rar.
åh dom är ju helt underbara! heja dig, skulle jag vilja säga :)
SvaraRadera