Det går knappt en dag utan att jag tittar till min samling.
Kanske lyfter jag upp några i handen och känner lite på dem. Begrundar lyckan i det lilla, i det helt vanliga. Eller det ovanligt ovanliga.
Det finns något särskilt tillfredsställande i att sortera efter färg. Och storlek. Sinnet kommer till ro då.
Kanske är det helknäppt, men jag älskar det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar